Klimatfrågan oroar folket

Det finns en överraskande solid grund i den svenska opinionen för en målmedveten klimatpolitik. Det visar en undersökning som Tällberg Foundation låtit Sifo genomföra (12-15 juni, 1 000 telefonintervjuer) inför Tällberg Forum. Klimatförändringen blir där en av de stora frågorna.

Undersökningen visar en sensationellt hög medvetenhet bland allmänheten. 99 % säger sig ha kännedom om växthuseffekten. 86 % anser att vad människan gör är huvudorsaken. Bara 2 % tror motsatsen. Blott 2 % tror att klimatförändringens effekter blir försumbara. 80 % har uppfattningen att de blir allvarliga. 64 % tror att de blir påverkade där de bor. 89 % är övertygande att medeltemperaturen kommer att öka. Bara 1 % (!) tror att den förblir oförändrad. Hela 71 % tror att jordens medeltemperatur ökar med mer än 2 grader de kommande 100 åren. Hela 43 % tror att den ökar med 3-4 grader eller mer. Om detta inträffar bedöms bli effekterna katastrofala för människan.

Det skall tilläggas att 23 % anser att naturen är skapad av Gud och av dessa anser 39 % att det är fel av människan att påverka det Gud har skapat.

Mot denna överraskande höga medvetenhet, kunskap och tydliga oro, står en uttalad känsla att inte själv kunna påverka. Bara 6 % säger att de i mycket hög grad kan påverka och 26 % i hög grad. 64 % svarar i liten grad eller inte alls. Men faktum är att minst 50 % av alla utsläpp kommer just från hushållen. Enskilda kan göra mycket för att minska utsläppen.

Undersökningen visar upp ett klassiskt politiskt vakuum. Allmänheten går före ett – i stora delar – släpande etablissemang av beslutsfattare.

Mitt i skärningspunkten mellan insikt och vilja till handling växer kraven på politiska initiativ. Klimatfrågan är ytterst en fråga för politiken, men också för företagsamheten. och konsumenter. Många företag avvaktar. Men några få sticker ut som innovativa företag inom förnybar energi och effektivare energianvändning. BP, Wal-Mart och Vattenfall har tagit kraftfulla initiativ.

Men i svensk valrörelse är frågan iskall.

Sverige har, med en befolkning motsvarande en tiondel av en procent av jordens befolkning, efter 35 år av energikris ännu inte någon samlande energipolitik.
Undersökningen visar att förutsättningarna är goda för en sådan på klimatområdet. Klimat och energi hänger samman. Frågorna borde inte göras blockskiljande.

Steget från att vi i Sverige skall komma överens om en politik för att åtminstone mildra klimatförändringens förlopp – och skapa balans i tillväxt/energi/miljö-ekvationen - till att världen på rationella grunder och med förutseende skulle komma överens, syns idag utom räckhåll. Kyoto-protokollet i all ära, men det räcker inte långt. Vad som krävs är långt större utsläppsminskningar. Kyoto förefaller mig riskera blir lika verkningsfullt som en gång det papper Chamberlain viftade med i München.

”Politikerna har stoppat huvudet i sanden”, säger Tony Blairs vetenskaplige rådgivare, Sir David King. Han hävdar att den globala genomsnittstemperaturen kommer att stiga med minst tre grader detta århundrade.

Professor James Hansen vid The Goddard Institute, NASA utsågs nyligen av Time Magazine till en av världens 100 mest inflytelserika personer för sina analyser av klimatförändringens förlopp. Han dömer inte ut våra möjligheter att reversera klimatförloppen. Men signalerar att omedelbar handling är nödvändig. Hansen är också en av de främsta rådgivarna till Al Gore, som nyss haft premiär på sin omskakande film i klimatfrågan ”En obehaglig sanning”. Hansen är varken uppskattad eller uppmuntrad av Bushadministrationen. Klimatförändring och ekologisk kris ingår ännu inte i USA-administrationens världsbild.

Hansen kommer till Tällberg Forum, som samlar 450 ledare från 65 länder för att söka svar på frågan om hur vis skall kunna skapa balans i ekvationen tillväxt/energi/miljö i en globaliserad och ömsesidigt beroende värld.

På frågan i undersökningen ”Hur tycker Du att vi på det hela taget hanterar naturen på jorden?”, svarar blott 1 % mycket bra, medan 71 % svarar ganska eller mycket dåligt. Påfallande få har överlag valt svarsalternativet tveksam/vet ej på undersökningens frågor.

Kvinnor är genomgående mer medvetna om risker och utveckling än män. Det är symptomatiskt att bland svenska toppolitiker är det kvinnor som hörsammat inbjudan att komma till Tällberg, Carin Jämtin, Lena Sommestad, Maud Olofsson och Maria Wetterstrand.

Miljöfrågan berör. Den är både existentiell och konkret.

Bo Ekman