Klimatet styrs inte av ideologier

Klimatfrågan är svår att famna. Klimatet är ett system, sammansatt av en rad olika delsystem i ständig inbördes interaktion. Klimatsystemet är i sin tur i ständig interaktion med markens växtlighet och topografi, med isar, oceaner, havsströmmar och de förändringar dessa undergår. Solaktivitet och jordaxelns lutning påverkar.

Vetenskapen har varit sen på klimatfrågan. Forskarna har främst sysselsatt sig inom sina egna discipliner – oceanografi, glaciologi, limnologi, meteorologi, geologi, biologi, atmosfärforskning för att nämna några. Det är först under de senaste 30-40 åren som utvecklingen av mer komplexa klimatmodeller skjutit fart. Vetenskapen är långt ifrån färdig, men förser oss nu ständigt med nya rön som pekar i en enda riktning: Jordens atmosfär blir snabbt varmare.

För att citera en av de mest respekterade forskarna, Jim Hansen, vid NASA: ”Några få interglaciära perioder har varit varmare än dagens, med nästan 1 grad. Det spannet sätter nivån för den uppvärmning som skulle tillåta oss att behålla en planet som liknar den på vilken människan utvecklades. Global uppvärmning med 2-3 °C skulle skapa en annan planet, utan havsis i Arktis, katastrofal havsnivåhöjning och supertorka i västra USA, södra Europa, Mellanöstern och Afrika”. Hansen förenklar inte. Han står inte på någons sida i sin forskning. Han representerar inget nationellt intresse, ingen politik. För honom spelar det ingen roll om forskningen har sitt ursprung i Dalarna, Peking, Sidney, Jerusalem eller Arktis.

För egen del vill jag gärna erkänna att klimatfrågan varit en av de allra svåraste att ge sig i kast med. Det har, åtminstone för mig, tagit lång tid att även få lekmannamässig förståelse. Frågan är inte lättillgänglig.

Karin Rosenkranz-Bergdahl har i några krönikor hävdat att människans påverkan är försumbar. Hon citerar en geolog som hävdar att enbart vulkanen Etna gett ifrån sig
200 miljarder ton koldioxid under de senaste 400 åren. Siffran förefaller något märklig. Vicky Hards vid British Geological Society skriver att Etna spyr ut 13 ± 3 megaton per år. I tillägg kan vulkanen genom sidokanaler avge mellan 1 till 13 megaton/år. Räknat över 400 år kan detta uppgå till maximalt 5-6 % av den siffra Karin Rosenkranz-Bergdahl anger. Gavin Schmidt vid NASA, skriver på RealClimate.org – en debattplats för ledande klimatforskare – att vulkaners bidrag till CO2 i atmosfären ”är fullständigt negligerbart, + 0,15 gigaton/år, jämfört med utsläpp relaterade till mänsklig aktivitet, 7 gigaton/år”. I geologisk tid har omfattande vulkanisk aktivitet understundom haft avgörande och bestående påverkan på planetens klimat.

Det svåraste i debatten synes vara att klimatfrågan inte går att foga in i våra vanliga begrepp och kategorier för att ta oss an mellanmänskliga problem. Klimatet låter sig inte styras av politisk ideologi, ekonomisk doktrin eller religiösa föreställningar. Klimatet är en del av biosfären. Klimatet ändrar, anpassar sig till de ständigt förändrade förutsättningarna i samspelet mellan atmosfär, fotosyntes, jord, vatten och energi. Ingen politiker, företagsledare, ayatolla eller påve kan ”besluta” över klimatets beteende. Människor kan inte förhandla eller göra avtal med naturen.


Men ändå tenderar klimatfrågan att göras till en höger/vänsterfråga! Marknadsliberaler bekämpar tanken att människan har något med klimatförändringarna att skaffa. Detta skulle ju kunna leda till inskränkningar av marknadens frihet! Miljövänstern ser sin chans att ånyo vinna terräng för socialistiskt samhällsstyre! Gamla kategorier i en helt ny situation där föremålet självt - naturen - ändå måste betraktas som ideologisk oskuld.

Min uppfattning är att klimatförändringens intensifiering i nutid har sina grundorsaker i befolkningsexplosionen med 650 % sedan år 1800. Sedan 1940 har vi förökat oss med nära fyra miljarder! Det tog fyra miljoner år att bli de första tre! Människans ekonomiska aktivitet sedan år 1800 har vuxit med 6500 %. År 2000 var världens samlade BNP lika stor som hela 1800-talets! All ekonomisk aktivitet kräver energi. Nästan all produktion kräver insatser av naturresurser. Dessa är bevisligen ändliga.

Låt tvärsäkerheten flyga ut ur debatten. Tag istället in tvivlet och osäkerheten. Kunskapssökandet är själva grundförutsättningarna för lärande. Låt försiktighetsprincipen gälla: Även om inget är slutligt bevisat så är klokt att lyssna på naturen och de som är bättre än en själv att läsa dess signaler.

Bo Ekman