Thursday, March 1, 2007

En del av himmelen

För någon vecka sedan besökte jag Saudiarabien för att lära mer om landets snabba förändring, oljefrågorna och om de politiska kriserna i regionen. Prins Turki al Faisal, som besökte Tällberg Forum i somras, hade bjudit ut oss till sitt fritidsviste någon timme utanför Riyadh, huvudstaden. Prins Turki är sonson till Saudis grundare, Kung Abdul Aziz. Han var landets Gustav Vasa.

Turki själv har varit landets ambassadör i England och USA. Han öppnade samtalet, när vi på beduinvis slagit oss ned på sittkuddar runt en eldstad med vidsträckt utsikt över öknen, med att säga till familj och vänner: ”Jag var i Tällberg i somras. Tällberg är en del av himlen”.

Man får gå tillbaka till Karl-Eriks Forsslunds storverk ”Med Dalälven från källorna till havet” för att läsa en liknande formulering om vår bygd:
”En sommardag är allting blått, sjön, bergen, himmelen – det är ett blått drömland med vita glimt i allt detta blå, vita skogar, vita gässpågorna…”

Medan samtalet glider vidare i spännande slingor slår det mig vilka likheter våra kulturer ändå har. Vi sitter runt en lägereld precis som den på Digerberget eller Waverön ute i Siljan. Turkis viste ute i öknen är hans vad vi skulle kalla utfäbod. Runt stället rör sig kameler, hästar och får.

Arkitekturen har sina rötter i beduintältens form. Precis som de flesta hus vi bygger här runt Siljan har rötter i knuttimrat och stående lockpanelat. Men bundenheten till ursprung och tradition är nog starkare där i Saudi än här vid Siljan.

Vi gör en vandring ut i öknen, omsluts av en mäktig, vacker men krävande natur. Den formar sina människor.

Idag finns lite mer än två miljoner (ca 10 procent av befolkningen) nomadiserande beduiner kvar i öknarna. Jag besöker några mot slutet av resan. De hade sina läger i skuggan av de väldiga oljefälten i öster, vid Persiska viken.

Oljan moderniserar landet. Jag besökte ett nybyggt sjukhus för rehabilitering. Investering: 7 miljarder kronor. 70 000 patientbesök per år. ”Humanitarian City” är en anläggning som saknar sitt like i vårt land; i tekniska resurser, terapeutisk kompetens och arkitektonisk funktionalitet och skönhet. För många patienter är säkert denna anläggning på sitt sätt ”en del av himmelen”.

På detta sjukhus träffade jag en ung, framåt kvinna från Medina. Hon arbetar med utbildning. Hon representerar en ny generation, som inte bär slöja eller huvudduk. Men även om nya starka kvinnliga ledare träder fram så drar fundamentalismens kårar också genom det saudiska samhället. Terrordåden är sällsynta men häromdagen mördades fyra turister ute i öknen. Moderniseringen av det saudiska samhället – ja, för hela arabvärlden – är en riskfylld process för alla inblandade.

Fundamentalismens krafter förstärks av den amerikanska katastrofinvasionen i Irak. Fruktan för ett anfall mot Irans nukleära anläggningar är närvarande i nästan alla samtal. Det kommer att ta lång tid, mycket lång tid innan massorna får förtroende igen för USA och väst.

En brobyggande ledare i Mellanöstern är drottning Rania av Jordanien. Hon är begåvad, klok - och vacker. Drottningen hade inbjudits att hålla inledningsanförandet vid en stor ekonomisk konferens i Jeddah, vid Röda Havet. Hon talar om kunskap, utbildning, om sina barns framtid, om miljön, om respekt för oliktänkande. Hon möter ideliga applådåskor. Mellanöstern är förvisso inte bara mörkermän.

Drottning Rania är också inbjuden att komma till Siljan och Tällberg Forum i sommar. Det finns en god möjlighet att det blir så. Då får hon som alla andra som kommer att dra till Siljan i midsommartid uppleva hur det är att besöka ”en del av himmelen”.