Energiresurserna och tillväxten

Längst inne i Isfjorden på Grönlands västkust, högt uppe på en moränås har en grupp forskare från olika delar av världen slagit sitt läger. Under sommaren skall de förfina sina mätningar av den väldiga Jakobshavn-glaciärens avsmältning och rörelser. Isfjorden är när sju och en halv mil lång och 1 mil bred. Glaciären pressar ut 30 miljoner ton is varje dygn. Detta motsvarar New Yorks vattenbehov under ett helt år. Isen rör sig med 36 meter om dagen eller 15 km/året. Det är en fördubbling på mindre än tio år!

Fjorden är packad med spektakulära isberg. Isen kan vara många tiotusentals år gammal. Ju blåare, desto äldre.

Denna majestätiska natur har förklarats världsarv av UNESCO.

Men forskarna är oroliga. De mätningar de gör visar att den globala uppvärmningens tempo ökar.

Smältvattnet blir ymnigare både ovanpå och under isen. Isbergen blir fler. Havsisen längs kusten lägger sig inte längre. Förr kunde man ta bilen på isen mellan de små samhällena längs kusten, precis som på Siljan. Jakten och fisket – ryggraden i inuiternas kultur – förändras, tunnas ut. Här är den tuffa naturens stabilitet en förutsättning för överlevnad.

Forskarna berättar att den enorma Grönlandsisen är en nyckelfaktor för framtidens globala klimatutveckling. De vet redan att här i polarområdena blir temperaturökningarna flerdubbelt större än längre söderut och kring ekvatorn.

Detta märks särskilt påtagligt i Alaska och nordvästra Sibirien där töande permafrost förändrar förutsättningarna för människor, djur och ekosystem. Den arktiska havsisen krymper nu med en takt på nära åtta procent/år. Här kan vara isfritt om sommaren om 30-40 år!

En joker i prognoserna om framtidens klimatdynamik är just inlandsisen på Grönland. Ingen vet med någon säkerhet hur den kommer att bete sig om temperaturen här i Arktis stiger fortvarigt med 4-6 grader. Hur snabb blir avsmältning och nedbrytning? Hur snabba blir isrörelserna ut mot haven? Hur påverkas havsnivån på 100, 200 eller 300 års sikt? Grönlandsisen omfattar nästan ofattbara 100 miljoner km3. Den smälter inte av i en handvändning!

Jag står framför isens väldighet med frågor om vi människor – vi är snart 7 000 000 000! – utan att riktigt förstå, har satt igång processer som blir mycket svåra att bromsa. Vår kunskap om naturens och evolutionens dynamik är fortfarande förfärande ofullkomlig.

När tvärsäkerhet inte är tillämpbar bör tvivlet få utrymme. Tvärsäkerhet om välsignelsen av snabb tillväxt bör få vika när nu insikten växer om att tillgångar på resurser som färskvatten, fossila bränslen, skog, fisk och andra marina resurser har sina begränsningar. Så mycket vet vi, säger Mattia Romani i Shells planeringsgrupp, att nu kända energiresurser inte kan möta prognoserna om en två-tredubbel tillväxt fram till 2050.

Detta dilemma måste världens länder lösa tillsammans. Politiken måste utveckla nya verktyg. Den världsledande danska glaciärforskaren Dorthe Dahl-Jensen vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn var vår guide ut till forskningsstationen på isen. Hon säger att vi vet tillräckligt för att handla i tid med beslutsamhet för att undvika konflikter över allt mer begränsade resurser.

Om några veckor skall Dorthe guida president Barroso på samma plats. Han kan förvänta sig ett varnande budskap.


Bo Ekman