Vad står Handels för, om något?

I det senaste numret av Management Magazine, en särklassigt väldesignad tidskrift, finns ett par artiklar av ledande personer inom Handelshögskolan i Stockholm. Medvetet eller aningslöst – det kvittar – så visar de upp en enastående latitud i åsikts och värderingskulturen på den, om inte ledande så i vart fall dominerade utbildningsinstitutionen för framtidens direktörer.

Etikprofessorn Hans de Geer ser oss gravallvarligt, ja strängt, rakt in i ögonen (jag får omedelbart ångest över alla halvsanningar och smålögner jag farit med sedan 2-års åldern). Han skriver om företagskultur och etik. Han menar att utbildningens kanske viktigaste uppgift faktiskt är att ”dana karaktären”.

Den andra artikeln utgörs av första kapitlet i en bok av doktorerna Ridderstråle & Nordström (RiNo). Kapitlet heter ”Solon utan slut”. Budskapet är rakt och tydligt: Du är fri att vara exakt vem du vill! Lev ut din individualism! RiNo förmedlar också sitt budskap med porträttbildens hjälp. Men i sina konstranden framför kameran framstår de som sitt egna budskaps motsats. Bilderna är tagna av Madonna-fotografen Jonas Åkerlund. RiNo framstår som ett intellektuellt kollektiv av fysiskt samklonade unggubbar. Individerna är omöjliga att särskilja. Deras budskap om den självutlevande individualismen är i själva verket tidigt 80-tal då ”Me, Now” blev slagordet i den begynnande neoliberalismens tid. Budskapet förstärktes under det sena 90-talet vars Målle Lindbergare jag förstår att RiNo varit. RiNo skriver att ”det individuella valet är marknadskrafternas heliga graal. Tänk efter. Efterfrågan är bara en återspegling av miljoner och åter miljoner enskilda beslut. Och tron på marknadskrafterna är den mäktigaste trosuppfattningen i vår tid.”. Halleluja!

Men, ack, tiden är förfluten. Karaktär, ansvarstagande, förtroende, lyssnande, gemenskap, helhetssyn, omtanke och INTEGRITET bortom estradernas yta – kort sagt att ”dana karaktären” – är back-in-business igen.

Budskapen från Handels går i spagat. Men tänk om Handelshögskolans ordförande Erik Åsbrink, Handelshögskoleföreningens (som står för pengarna) ordförande Claes Dahlbäck och ordföranden i Handelshögskolans Advisory Board Arne Mårtenson – vilka representerar i sina olika roller makten inte bara i Handelshögskolan utan också i Förtroendekommissionen, i Arbetarrörelse och regeringskansli, i Näringslivet, ja i hela den Svenska Samhällssmeten – kunde foga ihop Hans de Geers kärvhet med RiNos lekfullhet i den nye rektor som ska lösa Handels djupa ekonomiska kris. Som Erik Åsbrink så riktigt påpekar: Handels ”behöver en ny strategi” (SvD 3/12). Denna borde utgå ifrån de värderingar som kunde återerövra näringslivets förlorade heder.

Vad står Handels för, om något?

Bo Ekman