Posts
För en sisådär 60 000 år sedan började
människan sin vandring från östra Afrika ut till jordens alla vinklar och vrår,
även hit till Dalarna.
I dagarna har vi fått anledning att
celebrera en av mänsklighetens allra största gestalter, Nelson Mandela,
afrikan.
Han skänkte innehåll till abstrakta begrepp
som rättvisa, jämlikhet och utveckling.
Han var ledaren som gick i första ledet och
gav exemplet.
En annan gestalt av liknande mod och
ledarskap var en ättling till en förslavad afrikan tvångsförd från Afrika till
Nordamerika, Martin Luther King.
En tredje gestalt i samma kategori var
Mahatma Gandhi som likt King mördades i sin kamp för rättvisa, frihet och
medmänsklighet.
Att uttala principer och så faktiskt stå
för dem är bokstavligen livsfarligt. Många av Mandelas förtrogna i
frihetskampen försvann in i läger, fängelser och tortyrkammare.
Kolonialismens oerhörda övergrepp och
brutalitet kunde ha skadat Afrika för evigt. Men faktum är att Afrika idag är
på god väg att resa sig.
Om detta berättar journalisten Erika
Bjerström i en nyutkommen bok Det nya Afrika (Weylers förlag). Boken
ger en hoppfull bild av den utveckling som sker i många delar av denna väldiga
kontinent.
Bjerström bryter med mediernas
schablonföreställningar av Afrikas nuläge: svält, plundring och förödelser.
Det är ju till katastrofplatserna medierna
sänder sina reportrar. Vi matas med händelser inte med sammanhang.
Det är ju också ett välkänt faktum att
negativa nyheter säljer bättre än positiva.
Mandelas kanske viktigaste och mest
bestående bidrag till denna utveckling som Bjerström skildrar i Det nya
Afrika är återkomsten av den självkänsla och identitet som kolonialväldet
berövade kontinenten.
Parallellt med Afrikas och Asiens
framväxt ser vi Europas och kanske också USA:s stagnation.
Afrika är på väg att utveckla och bygga nya
former för utbildning och välfärd, medan Sverige – i ett kort ögonblick av
övermod – beslöt sig för att satsa mindre på de solidariska åtaganden som
bygger samhällsgemenskap både för ny och nedan.
I Stockholm pågår just nu en utställning i
Bergrummet på Skeppsholmen med skulpturer från den 1000-åriga Ife-kulturen i
Nigeria.
De är av en unik skönhet, känslighet och
hantverksmässig skicklighet.
Jag vill avslutningsvis påminna om att
det var afrikansk konst som hade det avgörande inflytandet på Picassos uppbrott
från den konkreta till den abstrakta konsten.
Detta förändrade världen.
