Att göra tidning i tiden

En tidning får sin personlighet genom de människor som skapar den. Falukuriren har i hög grad fått sin personlighet och anslag i kontakten med läsekretsen genom Christer Gruhs.

Christer Gruhs hör hemma i Dalarna och i den tidning som följer utvecklingen mellan byarnas årscykler och det globala, mer oförutsägbara skeendet. Mellan den lilla världen och den stora, där den lilla världen trängs undan av kraften och dynamiken i de storskaliga skeendena. Han har utvecklat en speciell dalsk journalistisk dialekt.

Christer Gruhs har noga följt hur dalakulturens scener och bygdespel -Himlaspel, Skinnarspel, Ingemarsspel, Musik vid Siljan - inte överlevt i gamla former. Nya växer upp, gärna med engelska namn: Peace & Love, Tällberg Foundation, Beyond Skiing, (Skid-VM) eller Mindhouse Park. Identiteter skiftar långsamt.

Den sanne journalisten befinner sig i ständigt, ändlöst samtal med sina läsare. Hen är observatör, uttolkare, förmedlare av kunskaper. Varje dag. År ut och år in. Journalisten är en del av sin tid. Hen gör den mer begriplig utan att moralisera eller tillrättavisa. Andra har de rollerna.

En lokal/regional tidning är en del av samhällsväven och gemenskapen. Den måste spegla – också på ledarplats – den lilla världens vedermödor och landvinningar. Den som lyssnar äger läsarens förtroende. Detta äger Christer Gruhs, men inte som ensamseglare utan som en del av det större sammanhang som är Tidningen. En tidning är ingenting utan sin kommunikation med läsarna. Saknas denna, reduceras tidningen till ett annonsblad.

Tidningen är omistlig i det moderna samhället. Nätet, twittrande, personliga bloggare kan inte ersätta Tidningen, som under tryckfrihetslagar skapas av sammanhang i tid och rum. I detta sammanhang har Christer Gruhs verkat. Han har med sin penna och på sitt ödmjuka, stillsamma sätt i med- och motgång hållit den publicistiska etiken högt.

Varje tid har sina förtecken. Dagsjournalistiken speglar samhällets förändrings­process. Själv debuterade jag som journalist 1957 på Gefle Dagblad. Arbetarbladet tvärs över gatan och Norrlandsposten leddes av stora tidningsmän, som skapade ett professionellt klimat där den journalistiska etiken alltid gick före det kommersiella intresset.

Precis så har jag också erfarit Christer Gruhs’ gärning. Men tror mig våga säga att vara politisk redaktör är långt svårare idag än för 50 år sedan.

Tack Christer! Lycka till Jens!!

Publicerad i Dalarnas Tidningar 2013-05-24